Ha en härlig sommar!

sommarsol

Ha en härlig sommar!

Vilken härlig sommar vi har haft redan, och hoppas ni alla får lite välförtjänt semester!

Jag har inte publicerat några nya inlägg på bloggen sedan förra hösten, då all tid över har lagts på att färdigställa kursen, att skapa och förfina innehållet. Responsen på kursen har varit över förväntan, och man blir både ödmjuk och taggad! Det ska bli kul att träffa alla kursdeltagare till hösten!

Sommarhälsningar Anders!

Annonser

Lumbal diskogen smärta – Diagnostik, behandling och rehabilitering – Kursbeskrivning och aktuella datum

Lumbal diskogen smärta – Diagnostik, behandling och rehabilitering

Träffar du på patienter med smärta från ländryggen med eller utan utstrålning, till exempel patienter som knappt kommer ur sängen på morgonen dagen efter dom har bytt däck på bilen eller jobbat i trädgården? Plockat upp en penna och blev liggande på golvet i smärta? Har besvärats med morgonstelhet en längre tid och har svårt för att böja sig framåt?

discogram

Bakgrund

Den lumbala intervertebrala disken kan ge upphov till flera olika karakteristiska smärttillstånd som går under begreppet diskogen smärta. Förekomsten av lumbal diskogen smärta hos patienter med långvarig ihållande ländryggssmärta uppskattas att ligga mellan 26 och 42%, baserat på provokativ diskografi med strikta kriterier (Nikolai Bogduk – Lumbar Discogenic Pain: State-of-the-Art Review, Pain Medicine 2013; 14: 813–836).

Lägger man till patienter där ländryggssmärtan är akut eller periodvis, så är det sannolikt att en stor andel av patienterna du träffar på har ett diskogent ursprung till sin smärta.

Vill du ha nya infallsvinklar som kan komplettera, förstärka eller förbättra ditt nuvarande omhändertagande av denna patientgrupp?

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mål

Kursens mål är att ta bästa tillgängliga kunskap och forskning, blandat med klinisk erfarenhet, och göra den användbar i den kliniska vardagen för ett effektivt och kompetent omhändertagande av patienter med lumbal diskogen smärta.

Målet är att du efter genomförd kurs ska

  • Ha tillägnat dig grundläggande kunskaper inom smärtmekanismer och diagnostik
  • Kunna föra ett grundligt kliniskt resonemang kring diskogen smärta
  • Ha tillägnat dig kunskap om vilka strukturella förändringar och tillstånd som kan drabba den lumbala disken och vilka symtombilder dessa kan ge, diagnostiken, behandlingsstrategier och riktad rehabilitering
  • Ha tillägnat dig kunskap om radiologisk diagnostik (MR) och hur det kan bidra till diagnostiken
  • Ha tillägnat dig grundläggande kunskap inom mekaniska belastningsstrategier (”McKenzie”), både praktiskt och tankeprocessen bakom
  • Direkt kunna utföra en mekanisk undersökning för att avgöra om den diskogena smärtan är reducerbar
  • Kunna ge patienten korrekt information kring diagnos, orsaksmekanismer och effekten av olika interventioner, både när det gäller möjligheter och begränsningar

Olika kliniska frågeställningar löper som en röd tråd genom kursen för att göra innehållet så kliniskt relevant som möjligt.

Kursformatet är föreläsning, praktisk demonstration, patientfall och diskussioner.

Kursen riktar sig mot naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter.

Aktuella datum

Stockholm

Kursen hålls fredag 14 september kl 13.00-18.00 och lördag 15 september kl 08.30-17.00.
Lokal: Capio Artro Clinic Rehab Globen. Karta.

Malmö

Kursen hålls fredag 5 oktober kl 13.00-18.00 och lördag 6 oktober kl 09.00-17.00.
Lokal: Kockum Fritid, Konferens 3. Kockum Fritid.

Uddevalla

Kursen hålls fredag 19 oktober och lördag 20 oktober.
I regi av Svenska Naprapatförbundet, region Väst.

Anmälan

Välkommen med din anmälan via mail till anders@naprapathalsan.com
Inkludera ditt namn, email och fakturaadress.

Pris 3200 + moms.

Förmiddagsfika, kaffe, frukt och godis ingår.

Bara hör av dig vid frågor eller funderingar!

En mer detaljerad kursbeskrivning följer. Läs mer

Kursverksamhet… en kort videouppdatering!

Arbetet med kursen går vidare, och jag tänkte dela med mig en liten video och lite tankar kring ett av många teman på kursen som jag även kort berör i videon.

Är strukturella förändringar symtomgivande eller ej?

Hur ska vi förhålla oss till detta kliniska ”dilemmat”?

Strukturella förändringar förekommer både hos symtomatiska och asymtomatiska individer i rätt stor grad, till exempel tecken på diskdegeneration. Tecken på diskdegeneration kan till exempel vara minskad diskhöjd, minskad signalintensitet av nucleus pulposus, rupturer av annulus fibrosus, diskbuktning, protrusion, extrusion och Modic förändringar.

Att strukturella förändringar existerar både hos symtomatiska och asymptomatiska individer får inte användas som ett argument för att enbart lägga fokus på psykosociala faktorer som orsak till patientens besvär. Det finns en risk att pendeln kan svänga för långt åt det ena hållet.

För tittar man närmare på förekomsten av olika lumbala strukturella förändringar, så visar flera studier ett samband mellan vissa strukturella förändringar och självrapporterad smärta och funktionsnivå. Och tittar man mer i detalj på vilka egenskaper dessa strukturella förändringarna har, till exempel grad av signalintensitet vid en ruptur av annulus fibrosus (High intensity zone) eller omfattning av Modic förändringar, så stärks sambandet ytterligare. Ett samband är inte det samma som ett orsakssamband, men min åsikt är det att ökar sannolikheten för att vissa strukturella förändringar har ett större potential att vara eller bli en källa till nociception! Man har även sett att vissa strukturella förändringar/tecken/fynd på MR bilder kan med rätt stor säkerhet förutspå en ”smärtsam disk” (positiv diskografi).

Man har hittat en ökad täthet av nociceptorer i yttre och INRE annulus fibrosus hos individer med diskdegeneration, orsakad av nervinväxt till ett område som normalt inte är innerverad. En ökad täthet av nociceptorer vill öka sannolikheten för att disken kan vara en källa till nociception, och inget man kan observera på MR bilder!

Om patienten framför oss uppfyller vissa ”inklusionskriterier” (som jag berör i videon) så är det sannolikt att det föreligger en perifer nociceptiv input som ”driver” patientens smärtupplevelse, och denna input kan vara orsakad av strukturella förändringar.

Kursverksamhet… en uppdatering!

Arbetet med kursen fortskrider och mycket arbete kvarstår, men jag vill ge en liten uppdatering med lite bakgrund och dela med mig temat på kursen:

”Lumbal diskogen smärta – Diagnostik, behandling och rehabilitering”

discogram

Bakgrund

Förekomsten av diskogen smärta hos patienter med ihållande/långvarig ländryggssmärta uppskattas att ligga mellan 26% till 42%, baserat på provokativ diskografi med strikta kriterier! (”Lumbar discogenic pain: state-of-the-art review”, Bogduk et al. 2013)

Justerar man förekomsten för ålder, så uppskattas förekomsten vid till exempel 53 års ålder att ligga på 41% och vid 43 års ålder på hela 61%! Förekomsten stiger ytterligare ju yngre patienten är! (”What is the source of chronic low back pain and does age play a role?”, DePalma et al, 2011)

Skulle man inkludera patienter med akut eller periodvis smärta så är sannolikt förekomsten ännu högre!

Den kliniska relevansen är att kännedom till förekomsten är en viktig del av diagnostiken, då förekomsten är det samma som sannolikheten för att smärtan till patienten framför oss har ett diskogent ursprung. Detta innan vi ens har tagit en anamnes, utfört en klinisk undersökning och tagit del av eventuell bilddiagnostik som sammantaget kan öka eller minska den sannolikheten.

En korrekt diagnos, baserad på en så pålitlig och giltig diagnostik som möjligt, måste ligga till grund för vårt val av interventioner. Interventioner med sannolika verkningsmekanismer som kan påverka den bakomliggande symtomdrivande patologin, i grund och botten reducera nociception.

För många kliniker utgör patienter med ländryggssmärta en stor andel av det totala patientunderlaget. Med tanke på förekomsten av diskogen smärta hos denna patientgrupp är det viktigt att vi innehar kunskap om diskogen smärta när det gäller diagnostik, behandling (båda möjligheter och begränsningar) och rehabilitering.

En mer detaljerad kursbeskrivning kommer längre fram!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nya ambitioner… Kursverksamhet!

hiatus

Hej!

Under åren har flera personer frågat mig om jag inte har planer om att hålla kurs, och det är en ambition som har växt sig större över tid. Efter tio år som verksam naprapat känns det som ett naturligt nästa steg och det innebär att jag har bestämt mig för att utveckla en (i mina ögon) högst klinisk relevant kurs. Temat är satt, så nu börjar arbetet med att paketera och presentera innehållet. Jag får helt enkelt se vad det leder till! Roligt, mycket lärorikt och verkligen utmanande!

Det innebär att jag måste ta ett avbrott från bloggandet för att frigöra tid till att färdigställa kursen. Tidsperspektivet beror på hur omfattande allt blir och tiden som finns tillgänglig. Jag kommer gå ut med kurstema och kursbeskrivning när kursen närmar sig färdigställd. Jag vågar inte gissa när jag är klar 🙂

Ha en bra höst och på återseende!

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vilken roll kan smärtutbildning spela vid akut smärta som följd av en vävnadsskada?

Patienten framför dig har drabbats av akut smärta och står vid en korsväg…

pain-fear

Vart leder du patienten?

När en patient har drabbats av akut smärta, så triggas olika emotionella reaktioner, så som oro, rädsla och funderingar…

”Vad innebär egentligen smärtan?”

Måste nått ”fixas” för att smärtan ska bli borta?

Vid dom tillfällena där vi kliniskt kan resonera oss fram till att patienten har drabbats av en faktisk vävnadsskada, med en påföljande inflammatorisk process, så har smärtan patienten upplever ett syfte: att aktivera rätt strategi för att skydda oss från ytterligare vävnadsskada och skapa optimala förutsättningar för läkningsprocessen. Protection. Rest. Healing.

Vår uppgift är att upplysa patienten om just detta. Att kroppens smärtsystem gör sitt jobb. Avdramatisera. Ändra innebörden av smärtan för patienten, som ger minskad oro, rädsla och stress. Undvik felaktiga förklaringsmodeller baserad på olika antaganden som har potential att skapa noceboeffekter och sjukliggöra patienten. Faktorer som man vet kan vara avgörande för om patienten utvecklar ett maladaptivt smärtbeteende och övergår från en akut till en långvarig smärtpatient. Lägg vikt på aktiva åtgärder som belastningsstyrning: anpassning av aktivitetsnivå och gradvis ökad belastning av den skadade vävnaden utifrån patientens förutsättningar.

Uppmana till ett konfronterande beteende som är en förutsättning för fullständig återhämtning!

Trevlig sommar!

sommarsol

Trevlig sommar!

Nu verkar det som om sommaren äntligen är i anmarsch, och med det tar vi en lite tidigare och längre sommarsemester från bloggandet, då det har växt fram några andra ambitioner som jag gärna vill förfölja och se vart det leder.

Vi hoppas inläggen har gett dig nått av värde och att du fortsatt vill följa oss framöver! Om du har åsikter om bloggen, vad som är bra, och vad som kan göras bättre, meddela oss!

Bloggen återkommer i augusti!

Fotnot: Det verkar som det senaste inlägget ”Rekommenderad läsning: ”Understanding Repetitive Strain Injuries” (cervico-brachialt smärtsyndrom)” av okänd anledning inte blev skickat ut till dom som följer bloggen via mail, så bifogar länken här.