”Diskogen visceral smärta”

Introduktion

I den kliniska vardagen träffar man ibland på patienter som besväras med smärta i buk/magregionen. Dessa patienter har ofta haft sina besvär i flera år, och blivit utredd inom den traditionella vården med gastroskopi, ultraljud och CT av buk. Besvären verkar inte ha något samband med kost eller positionering/läge.

Studien

I studien ”Anterior herniation of lumbar disc induces persistent visceral pain: discogenic visceral pain.” undersökte man 12 patienter med långvarig smärta i buk/magregionen. Patienterna hade en snittålder på 56.4 år. Patienterna hade haft sina besvär i snitt 11.7 år. Smärtnivå låg i snitt på 7.1 VAS.

Samtliga patienter undergick en MR-undersökning och uppvisade en eller flera anteriora diskprotrusioner och hög signalintensitet anteriort om disken – ett tecken på ödem och inflammation.

Anterior protrusion
61-årig kvinna med anterior protrusion på L2/3, L3/4 och L4/5 nivå och hög signalintensitet

Läs mer

Annonser

”Lumbar annular tear” – Del 1: Diagnostik, behandling och rehabilitering

Följande inlägg är en sammanfattning av tre olika artiklar (se källor) som belyser annulus fibrosus sin läkningsförmåga efter att den har blivit utsatt för en vävnadsskada. Ämnen som berörs är möjliga skademekanismer och den efterföljande inflammations/läkningsprocessen, och hur den processen kan påverkas i båda positiv och negativ riktning. Inlägget präglas av mina egna kliniska erfarenheter och åsikter.

Introduktion

Den lumbala intervertebrala disken har länge varit ansedd som en potentiell källa till nociception, med väl dokumenterade orsaksmekanismer och biologisk sannolikhet. Bland annat är den yttersta delen av annulus fibrosus rikt innerverad med nociceptorer.

Disken kan drabbas av olika patologiska/degenerativa processer, och kan som alla andra vävnader i kroppen skadas om den utsätts för en kraft som överskrider vävnadens tolerans, ofta en skjuvkraft i kombination med en kompressionskraft. Toleransen är sannolikt högst varierande mellan olika individer, där bland annat faktorer som tidigare fysisk belastning, ålder, genetik och rökning ingår.  Läs mer

Rörelsepalpation: Vad är kontroversen?

Introduktion

Rörelsepalpation av ryggradens leder har länge varit en tradition inom manuell terapi, och har blivit ansedd som en nödvändig färdighet att behärska som manuell terapeut, båda för att kunna anses som kompetent och för att kunna ge bäst behandling. Syftet med rörelsepalpation har varit att lokalisera en inskränkt rörlighet i en led, så specifikt som möjligt. Denna inskränkta rörlighet påstås kunna förbättras av en specifikt utfört mobilisering/manipulation.

På sistone så har premisserna bakom rörelsepalpation och dess kliniska nyttovärde blivit ifrågasatt på sociala medier och inom vissa kretsar inom manuell terapi.  Läs mer

Kliniskt resonemang: Vanligt förekommande artikulära mönster vid mekanisk nacksmärta

Introduktion

Som naprapater träffar vi dagligen på patienter med nackbesvär, ofta då i form av mekanisk nacksmärta, smärta som ändras av rörelse och position.

Som kliniker kan man över tid, med kontinuerlig reflektion och erfarenhet, se vissa återkommande symtompresentationer (mönsterigenkänning).

I en artikel från 2014 publicerad i ”Manual Therapy” med titeln: ”Articular dysfunction patterns in patients with mechanical neck pain: a clinical algorithm to guide specific mobilization and manipulation techniques” (fulltext: Articular Dysfunction Patterns in Patients With Mechanical Neck Pain), beskrivs tre vanliga mönster av mekanisk nacksmärta och det kliniska resonemanget som ligger till grund för diagnostiken och behandlingen. Dessa tre mönster tros vara orsakad av en ”störd rörlighet” i en eller flera av nackens leder. Detta kan leda till mekanisk deformation av, och ett nociceptivt input från, artikulära strukturer.  Läs mer

Kliniskt resonemang: Perifer neuropatisk smärta

Introduktion

Läs gärna det tidigare inlägget ”Kliniskt resonemang: En introduktion till smärtmekanismer”.

Varför bör vi ha kunskap om smärtmekanismer? Vad är den kliniska relevansen?

För att bäst hjälpa patienter som söker oss för olika typer av smärtproblematik så är det av största vikt att försöka identifiera vilka mekanismer, båda centrala och perifera, som är med att skapa den subjektiva smärtupplevelsen. Först när dessa mekanismer är identifierade, kan vi välja interventioner som med störst sannolikhet har en verkningsmekanism som kan ge positiva resultat. Vilka interventioner som kan vara effektiva när är er en grundläggande del av det kliniska resonemanget.

Kunskap om olika smärtmekanismer, och hur dom kan yttra sig klinisk, kan hjälpa oss att bättre greppa och förstå patientens symtombild, en symtombild som ofta kan verka diffus, och som patienten ibland själv har svårt för att beskriva och förstå. Att kunna ge patienten en korrekt förklaring till symtomen kan ha en terapeutisk effekt i sig.  Läs mer

Axelled – ”Test clusters” för strukturell patologi

Introduktion

Axelleden (articulatio glenohumerale) är båda strukturellt och funktionellt en komplicerad led, och bjuder på en rad utmaningar när det gäller strukturell och funktionell diagnostik.

glenohumeral joint

Vid en klinisk undersökning av axelleden använder vi oss bland annat av kliniska ortopediska tester som har som syfte att diagnostisera strukturell patologi. Läs mer